Forska i gamla bilregister

I Sverige har vi alltid haft offentliga handlingar inom Länsstyrelsen, så också bilregistret. Fortfarande finns det allra mesta bevarat, och man kan få fram otroligt mycket om gamla bussar.

Lite historia

Tiden fram till 1942

Från slutet av 1800-talet fram till 1972 hade man det ursprungliga systemet som bestod av länsvis uppdelning. Fordonet fick ett så kallat "igenkänningsmärke" i samband med att det togs i trafik.
Igenkänningsmärket började med länsbokstaven, och följdes därefter av upp till fem siffror, exempelvis M13568 eller N1. De allra lägsta numrena var dock alltid förbehållna Landshövdingens fordonspark.

När ett fordon såldes eller flyttades och hamnade i ett annat län, registrerade man om det och gav det ett nytt igenkänningsmärke i det aktuella länet där fordonet på nytt inregistrerades. Man kan alltså med lite forskning följa ett fordons slingriga väg från början till slut.

Länsbokstäverna som man använde var de som finns idag A-I, K-P, R-U, W-Z, AC och BD.
I vissa län fick man dock slut på kombinationer, och använde AA, AB, MB och PA som några exempel.


Fram till 1942 skrev man allt förhand i tjocka böcker, eller på lösa blad. Byggde man om bussen, ströks den gamla uppgiften och den nya skrevs i anslutning till dom gamla uppgifterna.
Länsstyrelserna hade ganska stor bestämmandefrihet, därför ser arkiven lite olika ut. I Y-län till exempel ligger allt blandat med övriga handlingar från länsstyrelsen fram till 1914.
Dock ser alla blad i stort sett lika ut med några avvikelser.


U 3134 På bilden till vänster ser man ett blad över fordonet U3134 från Västmanlands Län.
Bladen innehåller uppgifter som ägare, typ och en del tekniska uppgifter samt skatteuppgifter. Från början angav man endast skattevikt, men gick ganska snabbt över till att ange tjänstevikten.

Här kan man se att bussen ombyggdes 19 april 1940 från bensindrift till vedgas och fick därmed ändrade mått och vikter.
Skriften kan ibland vara ganska svår att tyda, och kräva lite klurighet för att se vilken penna som hör till vilka ändringar om man vill följa den tekniska delen på fordonet.

1942-1972

Som man ser på bilden ovan slutar historien för bussen 1941 för bladet.
Från 1942 övergick man till A5-kort som man skrev på maskin. Korten har olika färger för olika typer av fordon, för bussar använde man gula kort. Denna standard behöll man ända fram till 1972, då man lade om bilregistret totalt - se nedan.

I och med att korten infördes, blev lite fler uppgifter redovisade och de är även lättare att läsa. När man byggde om bussen på något vis, skapade man ett nytt kort med dom nya uppgifterna och kallade det kort2 osv.
På baksidan kan man se uppgifter om när fordonet försvann som avregistrering och anledning. BRR - bilreservregistret fungerade som dagens avställning.


1972-idag

1972 datoriserades hela Centrala bilregistret och samlades hos Vägverket i Örebro. Fram till 1972 hade man varje del i bilregistret skiljt från varandra länsvis ute på varje länsstyrelse - därav omregistreringen till nya kombinationer när man flyttade eller sålde fordonet till andra platser i landet. Det nya systemet består av tre bokstäver och tre siffror i kombination som väljs ut slumpmässigt av en dator. Vissa serier tilldelas dock ibland bilhandlare eller fordonstillverkare har man sett. Vid övergången från gamla till nya systemet kan man ibland se ett mönster vilka bokstavskombinationer som användes. Till exempel fick fordonen i Östergötlands Län ofta registreringsnummer som började med GBS, GDS eller GES, medan man i Malmöhus Län fick DOJ, FOJ och GOJ. Begynnelsebokstäverna A-G besattes av fordon från "gamla" bilregistret, och begynnelsebokstaven H var den första som användes för helt nya busar.

Från 1987 eller 1988 använde man P för privatimporterade fordon, men detta försvann efter ett par år. Idag har man kommit fram till bokstaven X. Dock återbesätter man kombinationer från avregistrerade fordon sedan en tid tillbaka. Idag är kombinationen vakant i cirka ett år innan det får ett nytt fordon registrerat "på sig". Dock kommer inte dagens system att räcka, och om några år måste man troligen införa någon annan kombination - kanske tre bokstäver och fyra siffror eller något liknande.

Hitta uppgifter

Gamla systemet

Eftersom gamla systemet var baserad på olika länsbokstäver, fanns uppgifterna ute på varje Länsstyrelse för det aktuella länet. Även idag finns vissa uppgifter kvar där, även om man till största delen idag arkiverar dessa på ett flertal landsarkiv istället - med en ökad tillgänglighet för de som vill forska i materialet.

Här finns informationen:

A - Stadsarkivet i Stockholm
B - Stadsarkivet i Stockholm

C - Landsarkivet i Uppsala
D - Landsarkivet i Uppsala

E - Landsarkivet i Vadstena (bladen kastade)
F - Landsarkivet i Vadstena
G - Landsarkivet i Vadstena (bladen uppeldade)

H - Länsstyrelsen i Kalmar
I - Landsarkivet i Visby

K - Landsarkivet i Lund
L - Landsarkivet i Lund
M - Landsarkivet i Lund
N - Landsarkivet i Lund

O - Blad på Landsarkivet i Göteborg, kort på Länsstyrelsen i Göteborg
P - Blad på Landsarkivet i Göteborg, kort på Länsstyrelsen i Vänersborg
R - Blad på Landsarkivet i Göteborg, kort på Länsstyrelsen i Mariestad

S - Landsarkivet i Karlstad
T - Landsarkivet i Uppsala
U - Landsarkivet i Uppsala (dock är korten 1942-1962 kastade)
W - Landsarkivet i Uppsala

X - Landsarkivet i Härnösand
Y - Landsarkivet i Härnösand
Z - Landsarkivet i Östersund
AC - Landsarkivet i Härnösand
BD - Landsarkivet i Härnösand (mycket dock slängt)

Landsarkiv, Stadsarkiv och Länsstyrelser är öppna för allmänheten och det kostar inget att söka i informationen om man forskar på plats.

Nya systemet

Fordon som är avregistrerade 1972-1994 har Vägverket lagt ut på SVAR - Riksarkivet uppe i Ramsele. All information ligger på microfilm, och går att ta del av. Man kan beställa uppgifter direkt från deras hemsida och få hemskickat papperskopior.
Tyvärr är denna tjänst väldigt dyr om man skall ha ut en del information som forskare och inte bara enstaka fordon. Arkivet är upplagt så att du inte kan se vad du beställer ordentligt, utan får chansa. 10kr per kopia kostar det plus en ganska hög porto och emballagekostnad. Vill du inte "köpa grisen i säcken" så kan du betala 100kr i eftersökningsavgift per pågörjad 15 minutersperiod för att få exakt den information du borde kunnat få från början när du betalar.

Informationen efter 1994 på avregistrerade fordon finns ännu på Centrala Bilregistret på Vägverket i Örebro. Man kan ringa den vanliga kundtjänsten och be att man plockar fram information ur "transaktionsregistret" vilket innehåller alla händelser på ett fordon. Dock får man "bara" organisationsnummer på företaget som ägt fordonet, men med lite frågande eller koll på Bolagsverket så kan man få fram detta ganska lätt.

Fordon som finns kvar i trafik idag, alternativt är avställda, eller avregistrerade men ej utrensade finns i Vägverkets databas för fordonsuppgifter. Denna kan man nå via internet, eller via telefon. De tre senaste ägarna kan man få fram, men sedan får man gå vidare till transaktionsregistret.
Idag rensar man ut avregistrerade fordon redan efter ungefär ett år och återbesätter numret med ett nytt fordon.

Databasen på Svensk Busshistoria kommer undan för undan att innehålla fler uppgifter även om äldre fordon.


Mer information

Statens Arkiv - Landsarkiven
Länsstyrelsen
SVAR - Riksarkivets Fordonsarkiv 1972-1994
Vägverkets Fordonsdatabas
Autokatalogen - när CBR inte har chassinummer
Bolagsverket - vem har ett visst organisationsnummer?